De åkte med Ottar till Jotunheim. Du, vid kanten av Iron Forest var Hyndlas huvudkontor, klok jättinna, före vilken varken det förflutna, inte heller framtiden hade några hemligheter. Det var för henne gudinnan bestämde sig för att ta med sig Ottar. Men för att trollformlerna i det fruktansvärda landet Torsov inte skulle falla på honom, hon gav honom formen av ett vildsvin, djuret, som var tillägnad henne. Sedan monterade hon honom som en häst, och de gick ut. Det var en skrämmande resa, full av faror och svårigheter. Men äntligen nådde de klippportarna till Hyndlas hemman. De hittade profetinnan i sömn, men Freyja började tala vänliga ord till henne, så att jättinnan vaknade, accepterad, om än motvilligt, oinbjudna gäster. Gudinnan började nu fråga den allvetande, att hon skulle bryta sin motvilja och dölja hemligheten för hans ursprung för Ottar. I gengäld lovade hon att för Hyndla få gudarnas nåd, och till och med Thor själv, jättarnas oförsonliga fiende. Ursprungligen motstod profetinnan dessa övertalningar, gömmer sig inte, att han vet, att det var Ottar, förvandlad till en ung man, som hade kommit med gudinnan, inte heller om det, vad de båda har gemensamt. Så småningom började hon dock väva historien om familjen Otari. Gamla hjältar kom till liv, vars berömmelse inte har bleknat till denna dag: Ulf och Swan Rudy, Alf kallade Old och Halfdan, Skjoldungowie i Skilfingowie, Odlingowie i Ynglingowie, den största av de största familjerna. Orden i sången ekade ekon från gamla strider, de modiga har gått vägen för berömmelse. Stolta kvinnor födde söner, så att de fyller Valhalla. En lång rad namn som vördas i hela Midgard. Ottar blev förvånad, hörsel, hur underbar är din födelse. Freyja blev också förvånad, skäms inte längre för sitt förhållande till en vanlig dödlig. Men låten fortsatte. Och de hörde det, gudinna och människan, till, vad framför dem hörde bara Odin vid världens gryning.