Akershus fästning

Akershus fästning, som majestätiskt stiger på stranden av Oslofjorden, har aldrig erövrats av fiendens trupper i sin historia. Fästningen togs över av nazisterna endast under andra världskriget, men det hände till följd av kapitulation från de norska myndigheterna. Som hyllning till detta, som kämpade mot tyskarna, Två museer öppnades efter kriget - motståndsrörelsens museum och försvarsmakten. Även efter kriget grundades det kungliga mausoleet på fästningens territorium.

Akershus fästning (norge. Akershus fästning) stiger på den östra stranden av Pipervika Bay. Byggandet av fästningen är direkt relaterat till kung Haakon V långbenta, som är här, över Oslofjorden, beslutade i slutet av 1200-talet. skapa en ny huvudstad i ditt land. Den unga kungen tillfrågades också av den norska adelsmanen och greven Sarpsborg - Alva Erlingsson. Från början. XIV w. Akershus fästning blev den norska härskarnas officiella säte och utvidgades också ständigt (Omfattande byggnadsarbeten utfördes här, särskilt under första halvåret. XVII w., under regeringen av Christian IV Oldenburg). Fästningens betydelse för Norges försvar bevisas av faktumet, det trots många belägringar (främst av den svenska armén), det erövrades aldrig. Överlämnande av fästningen till tyskarna, w 1940 r., var resultatet av beslutet på högsta nivå att ge upp norska trupper. Naturligtvis, vid tidpunkten för överlämnandet till nazisterna, var Akershus inte utan offer - flera personer sköts här då. Historien kom dock i full cirkel och in 1945 r. Åtta nationella förrädare avrättades i fästningen, inklusive premiärministern för den samarbetande regeringen - Vidkun Quisling.

Akershus fästning har många funktioner idag. På ena sidan finns den norska regeringens säte, och de viktigaste statliga ceremonierna hålls regelbundet i dess lokaler. Å andra sidan är fästningen en av Oslos största turistattraktioner, det finns museer som ägnats sig åt de norska väpnade styrkorna och motståndsrörelsen från andra världskriget, liksom Royal Mausoleum. Försvarsmuseet presenterar den norska militärens historia från vikingarnas tid, till modern tid. Motståndsmuseet samlar i sin tur värdefulla dokument och fotografier från kriget, samt utrustning för norska gerillor. När det gäller det kungliga mausoleet, den skapades i 1948 r. Kung Haakon VII med sin fru Maud Koburg och kung Olaf V med sin fru Marta Bernadotte är begravda i två sarkofager. Dessutom överfördes resterna av kung Haakon V långbenta och hans fru Euphemia och askan av kung Sigurd I korsfararen till mausoleet.